Divertikulit: Allt du behöver veta!

Divertikulit är ett tillstånd som uppstår när små utbuktningar i tjocktarmens vägg, så kallade divertikler, blir inflammerade eller infekterade. Även om många personer med divertikler (ett tillstånd som kallas divertikulos) aldrig upplever symptom, kan divertikulit orsaka betydande obehag och i vissa fall leda till allvarliga komplikationer. Denna artikel ger en detaljerad översikt över divertikulit, inklusive orsaker, symptom, diagnos, behandlingsalternativ och långsiktig hantering.

Vad är divertikulit?

Divertikulit är inflammation eller infektion av divertikler, små säckliknande strukturer som kan bildas i tjocktarmens vägg. Dessa utbuktningar uppstår på svaga punkter i tjocktarmens muskelvägg, ofta där blodkärl passerar. Medan divertikulos (närvaron av divertikler) är vanligt och ofta asymptomatiskt, uppstår divertikulit när dessa utbuktningar blir irriterade, inflammerade eller infekterade.

Orsaker till divertikulit

Den exakta orsaken till divertikulit är inte fullständigt förstådd, men det tros bero på:

Ökat tryck i tjocktarmen, vilket kan försvaga tjocktarmens vägg.
Fastnat avföring eller bakterier i divertiklerna, vilket leder till inflammation eller infektion.
En kost med låg fiberhalt, vilket kan bidra till hårdare avföring och ökat tryck i tjocktarmen.

Symptom på divertikulit

Symptomen på divertikulit kan variera beroende på hur allvarlig inflammationen eller infektionen är. Vanliga symptom inkluderar:

Buksmärta: Upplevs vanligtvis i nedre vänstra delen av buken, men kan ibland förekomma på höger sida.
Feber och frossa: Tecken på infektion.
Illamående och kräkningar: Ofta på grund av kroppens reaktion på inflammation.
Förändringar i avföringsmönster: Förstoppning, diarré eller båda.
Urinproblem: Smärta eller brännande vid urinering, eller frekvent behov av att urinera, om inflammationen påverkar närliggande organ som urinblåsan.

I allvarliga fall kan divertikulit leda till komplikationer som:

Abscess: En ansamling av var i det drabbade området.
Fistel: En onormal förbindelse mellan tjocktarmen och ett annat organ, som urinblåsan.
Tarmobstruktion: En blockering i tjocktarmen.
Peritonit: En livshotande infektion i bukhålan.
Sepsis: En allvarlig, kroppsvid infektion som kan leda till organsvikt.

Hur diagnostiseras divertikulit?

Om du upplever symptom på divertikulit kan din läkare utföra följande tester för att bekräfta diagnosen:

Fysisk undersökning: Din läkare kommer att kontrollera om det finns ömhet i buken, särskilt i nedre vänstra delen.
Blodprov: För att söka efter tecken på infektion, som ett förhöjt antal vita blodkroppar.
DT-skanning: Den vanligaste bildundersökningen för att diagnostisera divertikulit. Den kan visa inflammation, abscesser eller andra komplikationer.
Ultraljud eller MR: Alternativa bildundersökningar som kan användas i vissa situationer.

Undersökningar som koloskopi eller bariumklysma undviks vanligtvis under en akut episod av divertikulit på grund av risken för perforation.

Behandling av divertikulit

Behandlingen av divertikulit beror på hur allvarliga dina symptom är och om du har några komplikationer.

Mild divertikulit

Om dina symptom är milda och du i övrigt är frisk, kan din läkare rekommendera:

Antibiotika: För att behandla infektionen (om det är föreskrivet).
Flytande kost: För att låta din tjocktarm vila och läka. Detta kan inkludera klara soppor, juicer och vatten.
Smärtlindring: Receptfria smärtstillande som paracetamol (undvik NSAID som ibuprofen, eftersom de kan förvärra symptomen).
Vila: För att hjälpa din kropp att återhämta sig.

Om dina symptom förvärras (t.ex. feber, stark smärta eller oförmåga att tolerera vätskor), sök omedelbart medicinsk hjälp.

Allvarlig eller komplicerad divertikulit

Om dina symptom är allvarliga eller om du har komplikationer kan du behöva:

Sjukhusvård: För intravenös (IV) vätska och antibiotika.
Dränage: Om en abscess har bildats kan den behöva dräneras med en nål eller genom kirurgi.
Kirurgi: Vid peritonit, fistlar eller återkommande episoder kan kirurgi vara nödvändigt. Detta kan innefatta:
- Borttagning av den sjuka delen av tjocktarmen.
- Skapande av en kolostomi (en öppning i buken för avföring) i nödsituationer.
- Återanslutning av tjocktarmen i en andra operation efter den initiala kolostomin.

Långsiktig hantering efter divertikulit

Efter att ha återhämtat dig från en episod av divertikulit kan din läkare rekommendera följande steg för att förhindra framtida episoder och övervaka din hälsa:

Kost med hög fiberhalt: Att öka ditt fiberintag kan hjälpa till att mjuka upp avföringen och minska trycket i tjocktarmen. Bra fiberkällor inkluderar frukt, grönsaker, fullkorn och baljväxter.
Koloskopi: Om du inte har genomgått en på senaste tiden kan din läkare rekommendera en koloskopi för att utvärdera tjocktarmen och utesluta andra tillstånd, som polyper eller cancer.
Regelbundna uppföljningar: För att övervaka ditt tillstånd och hantera eventuella återkommande symptom.
Hydrering: Drick mycket vatten för att stödja matsmältningen och förhindra förstoppning.

När ska en koloskopi utföras efter divertikulit?

Efter en episod av divertikulit är det viktigt att utvärdera tjocktarmen för att utesluta andra tillstånd, som polyper, cancer eller ytterligare divertikler. Tidpunkten för koloskopin beror dock på hur allvarlig divertikulitepisoden var, patientens allmänna hälsa och om en koloskopi nyligen har utförts.

Varför behövs en koloskopi efter divertikulit?

En koloskopi rekommenderas efter en episod av divertikulit av flera skäl:

Utesluta andra tillstånd: Symptomen på divertikulit kan ibland likna de vid kolorektal cancer eller andra mag-tarm-sjukdomar. En koloskopi hjälper till att säkerställa att det inte finns några underliggande problem, som polyper, tumörer eller inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
Utvärdera omfattningen av divertikulos: Undersökningen kan fastställa hur många divertikler som finns och var de är belägna i tjocktarmen.
Övervaka för komplikationer: En koloskopi kan identifiera komplikationer som strikturer (förträngningar i tjocktarmen) eller fistlar (onormala förbindelser mellan organ).
Skapa en baslinje: Om du inte har genomgått en koloskopi tidigare ger detta en baslinje för framtida jämförelser.

När ska en koloskopi utföras efter en episod av divertikulit?

Tidpunkten för koloskopi efter divertikulit beror på hur allvarlig episoden var och om det fanns komplikationer. Här är de allmänna riktlinjerna:

Efter okomplicerad divertikulit
- Tidpunkt: En koloskopi rekommenderas vanligtvis 6-8 veckor efter återhämtning från en okomplicerad episod av divertikulit.
- Anledning: Detta ger inflammationen tid att lägga sig, vilket minskar risken för komplikationer under ingreppet (t.ex. perforation).
- Undantag: Om du har genomgått en koloskopi under det senaste året kanske en ny inte behövs om inte dina symptom eller tillstånd förändras.
Efter komplicerad divertikulit
- Tidpunkt: En koloskopi bör utföras efter att den akuta episoden har lösts, men den exakta tidpunkten beror på komplikationen:
  - Abscess eller fistel: När abscessen har dränerats eller fisteln har läkts.
  - Tarmobstruktion eller peritonit: Efter kirurgisk behandling och återhämtning.
- Anledning: Komplicerad divertikulit kan indikera en högre risk för andra tillstånd, som cancer, så en noggrann utvärdering är viktig.
Om symptom kvarstår eller återkommer
Om du fortsätter att uppleva symptom som buksmärta, förändringar i avföringsmönster eller rektal blödning efter att ha återhämtat dig från divertikulit, kan en koloskopi utföras tidigare för att undersöka orsaken.
Om ingen koloskopi har utförts på senaste tiden
Om du aldrig har genomgått en koloskopi eller om det har gått mer än 10 år sedan den senaste, kommer din läkare sannolikt att rekommendera undersökningen efter att du har återhämtat dig från divertikulit.

Finns det risker med att genomgå en koloskopi efter divertikulit?

Även om koloskopi generellt är säkert finns det vissa risker, särskilt om tjocktarmen fortfarande är inflammerad på grund av divertikulit. Dessa risker inkluderar:

Perforation: En liten spricka i tjocktarmens vägg (sällsynt men mer sannolikt om inflammation finns).
Blödning: Om polyper tas bort eller biopsier tas.
Infektion: Sällsynt men möjligt.

För att minimera riskerna kommer din gastroenterolog att säkerställa att inflammationen från divertikulit har läckt helt innan undersökningen utförs.

Divertikulit: Prognos och återfall

Första anfallet: Cirka 85 % av personer med okomplicerad divertikulit återhämtar sig väl med medicinsk behandling. Efter återhämtning:
- En tredjedel av patienterna förblir symptomfria.
- En tredjedel upplever ibland kramper eller obehag.
- En tredjedel får ett andra anfall av divertikulit.
Återkommande anfall: Risk för komplikationer ökar inte nödvändigtvis med efterföljande anfall. Kirurgi kan dock övervägas för patienter med frekventa eller allvarliga episoder.

Slutsats

Divertikulit är inflammation eller infektion av divertikler i tjocktarmen och kan orsaka symptom som buksmärta, feber och förändringar i avföringsmönster.
Milda fall kan ofta behandlas hemma med antibiotika, flytande kost och vila, medan allvarliga fall kan kräva sjukhusvård eller kirurgi.
En kost med hög fiberhalt och regelbundna uppföljningar med din läkare kan hjälpa till att förhindra framtida episoder och upprätthålla tjocktarmens hälsa.
Om du upplever symptom på divertikulit, sök omedelbart medicinsk hjälp för att undvika komplikationer.

Genom att förstå ditt tillstånd och följa din gastroenterologs råd kan du effektivt hantera divertikulit och upprätthålla en god livskvalitet. Om du har några frågor eller funderingar, tveka inte att kontakta din läkare.